Titta framåt och i backspegeln
Har länge funderat på att skriva någon form av summering av triathlonsäsongen 2016. Jag är dock inte så bra på att se bakåt har jag märkt. Hellre blickar jag framåt och just nu är jag full av motivation för att ta mig an kommande uppgifter. Det känns ändå skönt att ta med mig några ytterligare lärdomar från året. Snygg bild från Tjörn... foto: Niklas Andersson Bakåtblick Sprint och olympiska lopp på tekniska banor och i kalla, trånga vatten passar mig illa. Jag gav det en ärlig chans, det var inte fullt ut min grej och jag känner en oerhörd mersmak av att ge mig in på de längre loppen. Även i år tog det lång tid innan jag kunde simma ok i öppet vatten. Nästa år måste jag också vara bättre förberedd på kyla och vågor. Att tävla mycket är kul, men det sliter också. Uppenbarligen behöver jag 2-3 veckors specifikt fokus mot ett lopp för att prestera bra. I övrigt tycker jag att jag kommit till en högre nivå och större insikt kring hur jag skall genomföra varje pass och vad jag skall fo