Ryggskott...

Efter lite funderande ställer jag självdiagnosen ryggskott i ländryggen. 
Till och från under några år har har jag fått en inflammatorisk känsla i sätet, ofta i samband med att vi varit bortresta och sovit i mjuka sängar samt skött blöjbytena på lillgrabben på dålig arbetshöjd, eller vid ett tillfälle när jag spelade bordshockey på ett för lågt bord. Jag har alltid trott att det var just stela muskler som var problemet, och när det gett med sig efter en vecka har jag inte ägnat någon större tanke åt det.

Förra tisdagen var jag hos naprapaten och fick behandling, allt var frid och fröjd, men jag fick två nålar i sätesmusklerna då de var lite stela. På kvällen sprang jag ett tuffare intervallpas och på natten könde jag mig lite stel. Morgonen efter körde jag ett gympass och efter det så eskalerade smärtan. Trots mycket stretch och massage med tennisboll gav det inte riktigt med sig, men det avtog sakta. 

I fredags morse körde jag återigen på gymmet, ett pass som gick grymt bra. Jag avslutade med en längre stretchsession som var riktigt skön. Under dagen tilltog dock smärtan igen och på kvällen skulle jag köra ett trainerpass men bröt efter 20 min då det gjorde ont. På natten blev det värre och fokuserades in mot ländryggen. På lördagen hade jag ont när jag rörde mig men kunde ändå ha hand om barnen hela dagen. 
Natten mot söndagen höll jag på att spy av smärta när jag var uppe och gjorde välling. Jag kallsvettades och det susade i öronen, samma sak på morgonen. 

Så efter lite googlande och funderande har jag självdiagnostiserat mig med ryggskott. Det har lättat lite nu under dagen när jag gjort lite övningar. Imorgon ska jag till naprapaten och få behandling. Tur man har en snäll sambo och snälla barn som tar hand om mig.

Utlösande faktorn är troligtvis övningen marklyft på gymmet. Även om jag gymmat mycket tidigare är jag nog svag i ländryggen, jag har aldrig kört marklyft innan denna gymsessior, och inte heller någon annan ländryggsövning. Jag får avvakta "naprapat-Christofers" dom inorgon och sen jobba för att stärka ländryggen så jag blir av med den här skiten. 
Ibland är det ganska lärorikt att skada sig.

Ta hand om er!

//Freddan

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Bloggpaus

Bild
Sedan administratören bakom triathlonbloggar.se valde att lägga ner så har min energi och lust att skriva varit obefintlig. Därför tar jag nu en paus i mitt skrivande - vem vet kanske blir det någon racereport i sommar kanske inte. Oavsett skall jag ha kul med triathlon och träning. Ni som vill kan följa mig på instagram krazzekrantz där jag kommer köra mer uppdateringar. Eller går det bra att följa mig på jogg.se Lycka till med all träning och tävling! MVH Fredrik
Läs mer

Andas med 2-takt - en härlig "aha-uplevelse"

När jag hoppade på en crawlkurs i slutet på 2012 och lärde mig simma frisim så började jag med 3-takts andning. Sedan dess har jag kört på med det och inte reflekterat så mycket över det förrän i somras då jag hörde en pod  (Tripodden) med Annie Thorén där hon delade med sig av en del simtips. Hon menade att simningen skall vara kraftfull och kräver mycket syre, hon pekade också på att de flesta simmare i eliten simmar med 2-taktsandning, och att även hon själv gjorde det. I förra avsnittet av Coltings pod om frisim (det stora crawl-avsnittet) så säger Jonas precis samma sak. Triathlon-simning är kraftfull och överkroppsdriven, den kräver mycket syre och det skall vara mer kraft än snygga linjer. Han förespråkade 2-taktsandning och poängterade att det som sker under vattnet är det viktiga, inte hur det ser ut över vattnet. När man hör två av varandra oberoende duktiga simmare säga exakt samma sak så måste man ju i alla fall testa. Så utan att ha planerat i förväg kände jag inför går
Läs mer

Lägesuppdatering

Tre veckor har förflutet nu sedan Mallorca vistelsen. Det började riktigt bra med några fantastiska intervallpass på trainern och bra simpass i bassängen. Löpningen var dock tuffare då jag lidit av min baksidor som trilskats med mig. Problemet har varit inflammationsvärken och att baksidorna inte jobbat som de skall. Detta har föranlett att sätet och ländryggen fått kompensera i den mån det orkat med och det är ca 45-60 minuter beroende av fart. Jag sprang ju Heleneholms halvmarathon i lördags och det va ringen succé. Ganska tidigt stod det klart att det inte skulle bli något pers och redan 10:e km gick jag upp på 4.23 fart och då det började ömma mer och mer så slog jag av på takten och gjorde "the run of shame" resterande 11 km in i mål. Därefter så tog jag på riktigt tag i att stretcha och ge mig själv ackupressure med tennisboll och det har hjälpt. I tisdags bommade en förkylning in och satte sig i näsan, den blev kraftigt värre igår och jag gick hem tidigare från j
Läs mer