Racereport - SM-Milen Malmö

Här kommer en något sen racereport från lördagens Sm-Mil.

Tanken på förhand var att detta skulle bli min snabbaste mil någonsin. Nu såg verkligheten lite annorlunda ut. Träningen sen början av juni har varit mer fokuserad på cykel, och löpning efter cykling, än på vanlig löpning. Vilket jag hoppas ska ge utdelning på Malmö Triathlon längre fram i augusti. 

Sen kom även vår lille son till världen den 4:e juli så tiden därefter har varit underbar ur ett mänskligt perspektiv men knappast optimal ur ett prestationsperspektiv.

Så det var inga jätteförhoppningar då jag ställde mig på startlinjen i lördags. Jag hoppades på ett personligt rekord och en bra tävling.

Starten gick och jag kom bra iväg försökte hålla mig lugn och inte ryckas med. Var lite orolig att jag öppnat för sakta då jag hade väldigt många löpare framför mig, många många fler än vad jag brukar ha. Men det var ett högklassigt startfält. 

För första km landade på 3:30 och 2 km gick på 7:03, alltjämt kändes det bra men nu började det spricka upp och jag hamnade i ingenmansland, vilket jag ofta gör. Och det är nog så att jag behöver bli bättre på att plåga mig så jag kan hänga med i klungorna och slippa göra allt fartarbete ensam. 

Första 5 km gick på 18:28 vilket är de snabbaste 5 km jag har sprungit alla kategorier. Bra så långt men sen började jag tappa fart. Jag missade en vattenstation då langarna kändes lite ovana och inte var med på att jag skulle plicka vatten av dem. 

Inte för att jag var törstig men jag blev väldigt varm och hade velat svalka mig lite. Sen följde några tunga km där jag försökte bita ihop men inte riktigt lyckades. Jag tror det beror på för lite sömn, verkar som det mentala påverkas mycket av sömnbrist.

Sista 3 km försökte jag räkna baklänges om jag hade möjlighet att persa och trodde att så var fallet. Men jag car väldigt varm ich klarade inte pressa mig så jag gick bet med 9 sekunder, in i mål på 37:46 och lite småbesviken. Plats 131 känns lite skumt på en ändå hygglig tid, men det var grymt många duktiga löpare med och det känns sporrande att bli bättre.

Detta gav ändå några positiva saker att ta med sig. Dels håller jag en hygglig lägsta nivå då jag trots taskiga förberedelser kan gå under 38 min.

Sen har jag också insett att jag måste bygga min löpträning mer omfattande och innehålla både långpass, längre tröskelpass och intervallpass.

Så nu tar jag med mig mina kunskaper och siktar på att persa under Malmö Triathlon, antagligen omöjligt men det hade varit jäkligt coolt!

//Krazze